Åt samma håll

I februari var det bottenfryst i mälaren
 Götgatan var grå och kall av seklets värsta vinter
 Det var tungt att gå
 Stockholm verkar full av långa svarta labyrinter
 Jag var virrig och trött, jag var sliten och nött
 Allting runt omkring mig gick i ultrarapid
 Och jag hade inga veckor, inga dar
 Bara en röra av en massa tid
 Jag ville hitta en bra paroll
 Nånting att tro på, nåt som tog mig upp en bit över noll
 Och hon mötte mig med sitt leende
 Hon sa: "Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll"
 Och båtarna låg inne vid stadsgårdens kaj
 Jag var beredd att dra till Åbo men hon rädda mig precis
 Vad ska man göra ända fram till maj?
 Mörkret är så tungt och alla männskor är som is
 Men hon tyngdes inte ner, hon sa: "Vad spelar det för roll?"
 Här, ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll
 Blå dörren hade öppet och vi slog oss ner i baren
 Hon var hemma efter veckor, runt på resor och jag lyssna när hon sa
 "Jag kanske stannar här ett tag"
 Vi kanske hittar nåt att bygga upp en vacker dag
 Jag måste bara hitta en roll
 Jag sa: "Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll"
 Vi ramla runt på alla ställen som var öppna den natten
 Vi var konstnärer och de bästa i sitt slag
 Vi skulle ta oss långt, vi två
 Hon sa: "En dag står vi över februari, du och jag"
 Natten var så kall, vi höll hårt om varann
 Nu stänger de i Stockholm och människorna försvann
 Men vi, vi hade lusten i behåll
 Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma
 Jag ger min själ till händerna, den som ger och inte rycker
 Jag sällar mig till hjältarna som gör och inte tycker
 Hon var allt, hon var sin
 Hon var den vackraste person jag hade träffat någonsin
 Ah, bli kvar här med mig, bli kvar här med mig
 Vi behöver ingenting, ah vi kan starta på noll
 Men jag har ett rum några kvarter härifrån
 Ah, ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll
 Härifrån
 Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll
 Ah, vi två
 Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll