Svanvik

Invid viken där den röda stugan står
 På kinden känner jag en tår när jag minnena får
 Invid viken där den röda stugan står
 Lika vacker fast det gått så många år
 Jag minns björken som stod där, grön och grann
 Jag minns ängarna där vi barn ofta sprang
 Jag minns bryggan ner vid spegelblank sjö
 Där skulle jag leva, där skulle jag dö
 Invid viken där den röda stugan står
 På kinden känner jag en tår när jag minnena får
 Invid viken där den röda stugan står
 Lika vacker fast det gått så många år
 Jag minns gäddorna som stod i vikens vass
 Jag minns holmarna, jag minns ett utedass
 Jag minns stigen som gick till grannens hus
 Där svalor byggde sina bon i backens grus
 Invid viken där den röda stugan står
 På kinden känner jag en tår när jag minnena får
 Invid viken där den röda stugan står
 Lika vacker fast det gått så många år
 Nu jag reser dit så ofta som jag kan
 För att se att allt finns kvar vid samma strand
 Varje gång så blir känslan lika stor
 Jag vet att där vid viken lyckan alltid bor
 Invid viken där den röda stugan står
 På kinden känner jag en tår när jag minnena får
 Invid viken där den röda stugan står
 Lika vacker fast det gått så många år
 Ja, lika vacker fast det gått så många år