Ända till September

Kanalen skiftar grn och svart
 Frn andra sidan hr ni stans midnattsbrus
 Bara bltt ljus frn btarna
 İngen ser nr du smyger din
 Hand inunder hennes blus
 Ni kan sitta dr i timmar
 Och ltsas ka fartygen lngt bort
 Se hr kommer Timber-line
 Till fjrran hamnar dr ni aldrig nnsin gtt
 Hon r fdd p en fredag
 Men hon sger att hon r ett sndagsbarn
 En brdmogen frukt
 Frgad av frosten som biter den hr stan
 Och du vet att hon r hos dej
 Och du rknar ditt hjrtas slag
 Och du fr hennes glasprlekyss
 Ja den gr dej s hopplst svag
 Och du lovar henne allt, du aldrig kan hlla
 Och du lskar henne nda till september
 P sndagen gr ni lngt
 lngt bort och lngre bort dit gatstenen tar slut
 Ni hr klockorna frn kyrkan
 Luften kall och snn som ligger djup
 In genom gallergrinden
 Till den igenvuxna, kyrkogrden
 Din pappa sover under stenarna
 Han kommer aldrig nnsin levande drifrn
 Ni gr som tv akrobater, frn en cirkus
 Trettio meter ovan jord
 Som solkatter i fnstret, ni tv behver inga ord
 Och du vet att hon r hos dej
 Och du rknar ditt hjrtas slag
 Och du fr hennes glasprlekyss
 Ja den gr dej s hopplst svag
 Och du lovar henne allt, du aldrig kan hlla
 Och du lskar henne nda till september
 Och du vet att du ska sitta dr
 Ensam p kanaltorget
 Och vnta p att, din bt ska g
 Inget kommer att binda dej
 İnget i din lilla stad
 Ingeting hller dej kvar, d
 Fr du vet du mste hrifrn, du suddas ut bit fr bit
 Du tar avsked till allt som var
 Men det r skert mnga, mnga mnader dit
 Gula rosor p tapeterna
 R ni str i hennes kk och tittar ut
 P den de varvsgatan
 Apelsinhimlen ovanfr tar aldrig slut
 Det r nnting i hennes blick som alltid
 lmnar dej stum
 Hon har sitt Monalisa leende
 Men hon knner inte dej och ditt mysterium
 Hon har aldrig sjnkt dej saker, inga