Trummorna och musiken

Jag mötte dig längst vägen
 du var en av tusentals
 såg de komma över fälten emot oss
 och jag frågade "vet du var alla ska?"
 Vi gick längst raderna av bilar
 som kört fast och lämnats kvar
 vi gick rakt in i tidens blinda fläck
 och såg skelettet av en stad
 Det var längst nya breda vägen
 du var lika vilse där som jag
 men med ett minne
 ett stjärnstoff under huden
 från nånting helt och okränkbart
 du hade lämnat din hemstad
 du hade gett bort allt du ägt
 och när mörkret föll
 la du din hand i min och sa
 finns ingenting att vara rädd för här
 Alla stjärnor som slocknat
 över städerna vi byggt
 de tändes inatt
 de tändes inatt
 av trummorna och musiken
 Jag mötte dig längst vägen
 och ville veta vem du var
 du sa jag är den som också du kan va
 jag är stjärnan som slocknade i dig
 är vi påväg emot Arkadien
 eller mot en stor fri festival
 eller rusar vi mot branten som en svinhjord
 du sa "du bestämmer här"
 Alla stjärnor som slocknat
 över städerna vi byggt
 de tändes inatt
 de tändes inatt
 de tändes inatt
 av trummorna och musiken
 musiken
 trummorna
 trummorna
 ge mig trummorna.