Ifrån - 2006 Acoustic Version

Genom nattens djupa mörker
 Ser jag ljusen utanför
 Är det dunket emot rälsen
 Eller mitt hjärta som jag hör?
 Jag är långt från mig själv
 Och jag har inget givet mål
 Jag reser inte till nånting
 Jag reser ifrån
 Hon var vacker som en morgon
 Hon var lycklig när jag kom
 Men med tiden växer tvivlen
 Som man inte låtsas om
 Tills man når till en gräns
 Då ömhetens ord blir ett hån
 Då man inte reser till nånting
 Då man reser ifrån
 Varför måste tågen gå?
 Jag undrar varför?
 En ny natt, en annan plats
 Men det är alltid samma resa jag gör
 Ibland står tiden nästan stilla
 Men lika plötsligt rinner den bort
 Mellan förväntan och förtvivlan
 Är steget alltför kort
 Så man faller utan nåd
 Men man värjer sig i någon mån
 Genom att inte resa till nånting
 Genom att resa ifrån
 Så man faller utan nåd
 Men man värjer sig i någon mån
 Genom att inte resa till nånting
 Genom att resa ifrån
 Varför måste tågen gå?
 Jag undrar varför?
 En ny natt, en annan plats
 Men det är alltid samma resa jag gör
 Men man får inte sörja länge
 Över det omistliga man mist
 Vi ska ändå alltid förlora
 Våra största segrar till sist
 För vad vi har är ett liv
 Där allt som vi får är ett lån
 Och där vi inte reser till nånting
 Där vi reser ifrån
 Vi reser inte till nånting
 Vi reser ifrån