Stormens öga

Dansa Arvid, dansa på rosenbusken
 Men akta dig för taggarna om du ska tro på bluffen
 Inga blodiga fötter, inga ord och löften
 Den som inte tog förlusten slapp förlora lusten
 Ingen slarv och dumdrist
 Men ingen larvig dum bitch
 Så fuck Arrebarre, hon chillar med Arvid Lundquist
 Hon är äkta, äkta, snackar aldrig bullshit
 För hon vet vad man ska dricka till en tallrik moules frites
 Men ikväll tar vi shotsen rakt mot huvet
 Jag och du är kvar till slutet, softar kvar i nuet
 Typ som Bonnie and Clyde hur vi ofta tar besluten
 Ärligt talat borde vi bli stoppade av snuten
 Och ärligt talat, när jag ser henne då blir knäna svaga
 Men inte redo för nåt kärleksdrama, så är det bara
 Fuck it, jag ljuger dåligt, jag för om du nu då gick
 Skulle ej förlåtit mig själv om så tusen år gick, men
 Ingen aning varför jag nu står kvar
 Jag famlar i mörkret och och du sa
 Ljuset i tunneln, men vart leder vägen? Vart bär den?
 För även om vi båda känner likadant
 Så verkar det som att jag är
 Bortförd med vinden och du är som ögat i stormen
 Och vi är Stockholm City tills i morgon bitti
 Dränker sorg i Whiskey
 Och hon har flätor i sitt hår som en porrig hippie
 Samt en kappsäck full med cash
 Helt enorm som Pippi
 Hon har koll på riktigt, följer ingen norm i sitt liv
 Men om höger tar vi vänster, hoppar över stängsel
 Hon är en thug, en gangster
 Jag behöver högre gränser
 Och hennes bruna stora ögon, dom kan döda människor
 Det bruna som vi sippar lär mig hur man gör med känslor
 Hon är mitt vatten, ja hon är mitt vatten
 Så när hon fucking går förbi då det blommar på backen
 Och mina vänner ser det
 Hon är så vacker, jag tog av mig hatten
 Vad är dina hemligheter?
 På botten, jobbigt att va själv där nere
 På toppen, jobbigt att va själv där uppe
 Finns inga svar i flaskan även om vi häller upp det
 När varje helg är sprucken
 Vill jag med dig va väldigt vuxen
 Så jag sväljer luften och tappar andan för dig, baby
 Ingen aning varför jag nu står kvar
 Jag famlar i mörkret och och du sa
 Ljuset i tunneln, men vart leder vägen? Vart bär den?
 För även om vi båda känner likadant
 Så verkar det som att jag är
 Bortförd med vinden och du är som ögat i stormen
 Är du hellre ensam och inte så lycklig
 Än sårbar och glad som fan?
 Jag är hellre längst fram och inte på flykt
 När vi står i tornadons famn
 Ingen aning varför jag nu står kvar
 (Ingen aning, nej, nej, nej ingen aning, nej)
 Jag famlar i mörkret och och du sa
 Ljuset i tunneln, men vart leder vägen? Vart bär den?
 (Säg mig, säg mig vart bär den?)
 För även om vi båda känner likadant
 (Även om vi, uh, uh)
 Så verkar det som att jag är
 Bortförd med vinden (som det är) och du är som ögat i stormen
 (Vi säger, uh)
 Ingen aning varför jag nu står kvar
 Jag famlar i mörkret och och du sa
 Ljuset i tunneln, men vart leder vägen? Vart bär den?
 För även om vi båda känner likadant
 Så verkar det som att jag är
 Bortförd med vinden och du är som ögat i stormen
 I stormen