Kvinnorovet

Hon låter gräset spira kring hennes ben
 Där hon ligger våt i solens sken
 Där i gräset, så fager och skön
 Hon ler och undrar över tiden hon ligger här
 Men när tiden är knapp och hon är trött och matt
 Och bredvid ligger han, men de säger ingenting
 Han är främling i byn och ingen vet vem han är
 Han kom från ingenstans
 Han förför varje dotter, varje änka, varje fru
 Ingen kvinna kan sig värja, trånar, väntar på sin tur
 Sen den dagen då han kom släpptes djävulen så lös
 Han får varje flickas gunst, han belägrar varje tös
 Sedan ondskan kom till byn blir det skörd av allt de sår
 Med tårar svett och på kvinnorygg, bara mindre år för år
 Varje man mäter sig kraftlös mot hans skönhet och hans makt
 Kan blott hjälplöst skåda stoltheten som ledes bort till...
 Slakt