Vid dagens slut

Högst uppe under takets list, där bort jag
 Och svalorna och duvorna, där vinden rister med plåtarna
 Längst bort på sjön ser jag båtarna, och landstigna måsar på tuvorna
 Dit for jag, om vingar jag hade så visst
 Där borta går solen upp, det vet jag
 Rätt över de blå skogarna som skyggar mot havet i öster
 Där bort ifrån hör jag röster som muntra visor från logarna
 Gläds jag i sinnet vid minnet av strandande hopp
 Där bortom den blåa skog, vid havet, där låg min ungdom för länge sen
 Därute vid friska fjärdarna var äro de drömda härdarna och vännerna som
 Gått hädan? Begravet det bästa som livet tog
 Jag vill icke se dit ut i ditåt
 Den drar mig tillbaks i sängen där ser jag alenast månen
 Som brasans glöd ni förvånar ni skyar från solnedgången
 Se hitåt här väntas också på dagens slut