Becksvart

Vad finns kvar när vi alltid ska ta det så jävla försiktigt
 Vad blir kvar när man har glömt bort det som en gång var viktigt
 Var är gnistan var är glädjen var är glöden är allt bara borta?
 Ingen vet men någonstans på vägen så kom vi till korta
 Och gick vilse på vår färd
 Då är det svårt att hålla huvudet över ytan
 Jag försöker simma men orken har tagit slut
 Jag skriker men lungorna fylls av vatten
 Och jag sjunker mot avgrundens djup
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 När jag inser att många av alla de saker jag saknat
 Hade kunnat va så mycket bättre om jag hade vaknat
 När det slår mig att många av de brister och fel som jag tillskrivit dig
 Egentligen var konsekvenser av misstag och handlingar begångna av mig
 När jag gick vilse på min färd
 Då är det svårt att hålla huvudet över ytan
 Jag försöker simma men orken har tagit slut
 Jag skriker men lungorna fylls av vatten
 Och jag sjunker mot avgrundens djup
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 Där det är becksvart
 ♪
 Min enda tröst är allting går framåt och att ingenting stannar
 Jag hoppas att sveket, skiten och lögnerna när allting landar
 Blir en tråkig parentes inte det enda som återges
 Jag hoppas att vi kan le och när vi blundar även se
 Att det mesta nästan alltid var bra
 För det tycker iallafall jag