Destruktiv blues

En, två, tre, fyr
 ♪
 Om det spelar nån roll så förstår jag dig bättre nu
 Jag har känt mig precis lika hård och kall som du
 Du är rädd för stora ord och jag är rädd för allt
 Men följ med mig hem så kan vi prata eller inte alls
 Jag vägrar gå där vägen är för rak
 För jag hittar varken fram eller tillbaks
 Jag är så mycket bättre i fantasin
 Fast jag vet den får man inte leva i
 ♪
 Jag låser en dörr och försvinner på resande fot
 Jag älskar mitt hem men det är nåt som tar emot
 Och du är den enda som aldrig ställt nåt krav
 När de andra ringer, ser jag det och stänger av
 Det har sagts att jag förtjänar någonting mer
 Men jag undrar vilken del av mig de ser
 Ibland glömmer jag bort att jag är fri
 Och att det inte var så här det skulle bli
 ♪
 Det finns en plats där framme, jag ser den svagt
 Där allt är annorlunda och jag är jag
 Jag känner tiden gå men ingen stress
 Men jag lovar att jag lämnat dig till dess
 Ja, jag lovar att jag lämnat dig till dess