Graenslandet

Två stjälar som sliter och drar, tar ut varann.
 ? tvekandes kvar.
 En . skriker från den rökfyllda skyn.
 Kalla kårar längst min rygg. Känslan långt ifrån trygg.
 Förstenad av fasa, brister något innuti.
 Om jag rör mig nu, så går jag sönder.
 Nästan allt försvinner från den andra sidan.
 En dimma av sot som tänder för varje steg.
 Hoppar mellan skyskrapor och tak
 Söker efter någon, någon att hjälpa
 Och bredvid mig finns en skugga som alltid är där.
 Jag tappar greppet, faller ner
 Jag förlorar all kontroll
 Adrenalinet höjs men jag är rätt säker på
 Att vart jag än landar så landar jag på fötterna
 När jag slår ner går marken sönder