Fanfar

Det här är en sån, en blomma
 Det här är en hälsning till de fromma
 De som inte jagar guldet och äran
 De som ser lyckan i det de har nära
 De som kan leva en dag i sänder
 Utan oljade tungor och blodiga händer
 De som inte alltid letar efter spänningen i natten
 De som kan leva på luft och vatten
 Det här är en fanfar för dem som verkligen har nånting kvar
 ♪
 Det här är en sång, en blomma
 Till dem som inte är så tomma
 De som aldrig patrullerar gamla stan
 Eller snortar i sig drömmar runt Karlaplan
 De som inte alltid sneglar över dem som har mera
 De som sätter barn till världen och får dem att fungera
 De som inte vill vara en av ringarna på vattnet
 Som kan leva under ytan och tycka det är vackert
 Det här är en fanfar för dem som verkligen har nånting kvar
 ♪
 Det här är en sång, en blomma
 Det här är en hälsning till de fromma
 De som kan bygga och bygga och bygga
 Och resa sig med solen och känna sig trygga
 Som inte schackrar och dealar i en blåfrusen ström
 Där varje handslag är ett vapen och varje andetag en lögn
 Som inte vill vara en av ringarna på vattnet
 Som kan leva under ytan och tycka det är vackert
 Det här är en fanfar för dem som verkligen har nånting kvar
 Det här är en fanfar för dem som verkligen har nånting kvar
 Det här är en fanfar för dem som verkligen har nånting kvar