I Jamtlann

I Jamtlann, der trivs je som alle bäst
 För der går'e lätt te læva
 å dagan dom e föjan som n fest.
 Om vårn då bjårskan sava
 Då blomman kom opp å gaukjen gel
 å bonn vänn jorla mæ plogja
 Då kynnan gaul å gjettran skvel
 å vill bortt på lauta i skogja.
 I buom skull geitmjalka kjeses jamt
 å ulla skull kales å spinnes.
 Te gjæra liman va knapusamt
 å stråman å teljan skull binnes
 Mæn når de lei mot kvälla å timen va sein
 Då gjekk kauken ut öve lauta
 Når butausan sto på var senn stein
 å lokke heim småfi å nauta.
 På myrn de va svettut å hett
 å dagaman shlo mæ lia
 å rakstra holl eett å raka å brett
 Imilla tuvom å via.
 I laom sav mæ mest som n stokk
 Fast mya sjångle kring öra.
 Mæ lure in huvu ti n rokk
 De va knafft man då shlapp mæ hör'a.
 Om vintren va snöu å kall lång
 Så gjekk e no våra te mötes
 å spinnrokk å vevstol skull væ i gång
 å kreka skull mjalkes å skjötes.
 Å tånnbro skull bakas å korven vål gjortt
 å sänghalmen trösles mæ shlagun
 Om laurdan skull vitgolve skures fortt
 För sææn va're halgi ti stugun.