Bröders Blod

Sista slaget väntar över åsen genom dal
 fåglar för ett budskap över byn
 Samla här som står sig stark av mannafolk i tal
 Må siste man ta fanan ner från skyn
 Hedra män som spillt sitt blod och aldrig vänt sig om
 som vandrat över fälten, över ås
 Trampat över liken, färgat himlen med sitt hat
 Onda män från fjärran ska förgås
 Bröders blod befläckar deras händer, deras själ
 minner om de slag i fjärran ljöd
 ondskan vilar tungt i jord då stjärnor hålls i sken
 brinner för att värma liv i död
 Månen följer tysta steg över man och kvinna, barn
 i unga kroppar brinner ivern stor
 Ett sista tal till fäders tröst hörs skalders rim och sång
 Att aldrig svika kraft i hand, vår bror
 När rädslan är begraven och när styrkan funnit råd
 Vid fälten över åsen hjältar stå
 Fast vinden piskar, skär i sköld när kyla biter stål
 ska ropen skalla, tunga framåt gå
 Bröders blod befläckar deras händer, deras själ
 minner om de slag i fjärran ljöd
 ondskan vilar tungt i jord då stjärnor hålls i sken
 brinner för att värma liv i död
 När bröder faller illa och ser sin broders liv i jord
 är det svårt att vända rygg, släppa tag
 När ropen blir till viskning lever minnet av dem kvar
 tappra våra bröder till sista slag
 Bröders blod befläckar deras händer, deras själ
 minner om de slag i fjärran ljöd
 ondskan vilar tungt i jord då stjärnor hålls i sken
 brinner för att värma liv i död
 Bröders blod befläckar deras händer, deras själ
 minner om de slag i fjärran ljöd
 ondskan vilar tungt i jord då stjärnor hålls i sken
 brinner för att värma liv i död