Blick

En blick, det var allt vi fick
 Kortare än en halv sekund
 Men den gav oss något
 I den blicken fanns mycket mer än en vän
 Vi kommer aldrig ses igen
 Men du kommer minnas att
 Det var våra själar som fick kontakt
 Genom denna blick
 På en halv sekund lät jag dig få
 Omedelbar tillgång till allt dumt, fint
 Och märkligt jag gjort
 Du förlät och beundrade med ens!
 På samma tid visade du vad du ångrar
 Vill göra rätt och längtar efter
 Jag förstod, förlät direkt!
 Vi möttes då du klev av
 Alltså våra ögon, dess speglar
 Har ingen aning om vart du ville
 Eller vart du skulle
 Låg kvar då svunnen du var
 När simtagen tog slut så slök mig månskenet
 Vi förenades i ett bottenlöst ljus så djupt
 Ovan oss gjorde oss vågornas tvära kast ingenting
 Avdomnade i frid såg vi inget annat än svart
 Med sökande ögon
 Hörde mina sista bubblors stigande
 Men då paniken försökte så kände jag dig
 Och ditt hopp värmde mig
 Ingen kommer förstå att trots denna olycka
 Så dog vi lyckliga
 De kommer aldrig få höra våra tankar
 Bara förfasa sig över hur vi hittades
 På några sandbankar