Blues för Amadeus

Mellan varven föds ett sant geni
 Som får intellekt och fantasi
 Och som lyckas komma till sin rätt
 Fast han kanske har ett udda sätt
 Att Amadeus var briljant råder föga tvivel om
 Likafullt förblev han fattig tills dödens ängel kom
 Utan pappas pengar eller support
 Kan det stora lyftet bli för stort
 Och att Ludwig Wittgenstein var rik
 Stämmer väl på ett sätt med logik
 Men hela sin förmögenhet gav han faktiskt bort
 Sen han kommit hem från kriget i en fångtransport
 Och utan mammas joller och beröm
 Hade Sigmund inte tytt nån dröm
 Utan kärlek, ingen självrespekt
 Utan tillit blir den bäste knäckt
 "Han är galen", säger man, "besynnerlig figur"
 Och till sist går grabben sönder, vilken himla tur
 Vem i världen, mitt i livets strid
 Har en vän som ger sin vän sin tid
 Vem vågar hävda vad han vet är sant
 Vem vågar vägra ge sin själ i pant
 Mellan varven dör ett sant geni
 Av en överdos melankoli
 Kanske söp han bort en skör talang
 Utan att vi såg ett sammanhang
 Amadeus gjorde klassiker, han dog i svart misär
 Men en liten flik av himlen har han lämnat här