Holmström

Tjenare Holmström, hur är det fatt
 Fan vad du verkar moloken
 sa jag en söndag när jag såg hur han satt
 utanför verkstan o höll sig för skratt
 satt där o tog sig en rök
 Jodu, sa Holmström, sen häromdan
 har missmodet haft mig på kroken
 Sen vi fick finfrämmande ifrån stan
 Sen dess har det skitit sig på hemmaplan
 Sen dom kungliga kom på besök
 När dom kungliga kommer på sin odysse
 tar Kerstin fram danska porslinet
 Den förlorade sonen har ny BMW
 O den fina o foträta frun följer me
 Så nu jävlar ska det stås på tå
 Fiskpinnar, falukorv o fläskkotlett
 Passar inte det medhavda vinet
 Så han fixar till hälleflundra på spett
 Och hon gör nåt märkvärdigt till efterrätt
 O till kaffet har han med cointreau
 Hon pratar om länder dit vi borde ha rest
 Hon tipsar om teater och kläder
 Hon berättar om böcker vi borde ha läst
 Om viner och om surdegar som hon har jäst
 O Kerstin hon nickar o ler
 Själv blir jag trotsig o barnslig o tvär
 Jag rapar o jag släpper väder
 Jag gör mig dummare än vad jag är
 Jag blir billig o bonnig o plump o vulgär
 O trampar i alla klaver
 Kerstin blir sur o förbannad på mej
 O fjäskar för förlorade sonen
 Frågar om resan han gjort till Bombay
 Om sanningen bakom allt tidningsståhej
 Om stämningen inom partit
 När han frågar om verkstan och om hur jag mår
 Ja då ringer mobiltelefonen
 Han svarar o hoppas att jag nog förstår
 Att det är viktiga saker som försiggår
 Så jag släppte en brak o gick hit
 Där satt vi vid verkstan Holmström o ja
 satt o lät tystnaden tala
 Slutligen reste sig Holmström o sa
 Det mesta är skit men vädret är bra
 Och bäcken är full av forell
 Snart stod vi vid bäcken o teg med varann
 alla ord kändes alltför banala
 Där stod vi o bäcken den porla o rann
 Forellen var villig o präktig o grann
 O Holmströms bekymrade rynkor försvann
 Till sist sa Holmström, -Jag tror nog minsann
 att jag står för middan ikväll